De senaste åren har Skolverket valt att schemalägga nationella proven för elever i grundskolan och gymnasiet de datum det också varit eid. Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders menar att detta strider mot elevernas rätt till religionsfrihet och menar att Skolverket aktivt behöver se över sina rutiner för det inte ska upprepas kommande år. 

Läs hela utlåtandet från Civil Rights Defenders nedan:

BAKGRUND

Det har kommit till Civil Rights Defenders kännedom att Skolverket har beslutat om att schemalägga nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk för gymnasieelever kl. 9 torsdagen den 20 april, samt nationella provet i engelska för elever i årskurs nio kl. 9 fredagen den 21 april. Datumen sammanfaller eller riskerar att sammanfalla med tidpunkten för den muslimska högtiden Eid-al-Fitr.[1] Civil Rights Defenders har även uppmärksammats om att vissa datum för vissa nationella prov på liknande sätt kolliderade med Eid-al-Fitr under 2021. Ärendet aktualiserar flera rättighetsfrågor.

RÄTTSLIG REGLERING

Rätten att fira, delta i och uppmärksamma religiösa högtider omfattas av religionsfriheten.[2] Religionsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet vilken garanteras av bland annat 2 kap. 1 § 6 p. regeringsformen (1974:152) och artikel 9 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Religionsfriheten inkluderar såväl den absoluta rätten att ha religiösa övertygelser som den relativa rättigheten att offentligt utöva sin religiösa tro, bland annat genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer.

Rätten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral, eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter (2 kap. 19 § regeringsformen, artikel 9(2) Europakonventionen). Om rättigheten har begränsats måste begränsningen därutöver vara legitim och proportionerlig.

Rättighetsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen riktar sig i första hand till det allmänna, vilket har en skyldighet att inte inskränka i de grundläggande fri- och rättigheterna, och att därutöver i sin verkställande funktion respektera, garantera och upprätthålla skyddet för religionsfriheten (2 kap. 19 §, 12 kap. 10 § regeringsformen).

Religion är därtill en skyddad diskrimineringsgrund enligt diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringslagen förbjuder bland annat så kallad indirekt diskriminering, det vill säga, att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer som tillhör en sådan skyddad diskrimineringsgrund i lagens mening (1 kap. 4 § 2 p. diskrimineringslagen).

Enligt 2 kap. 5 § diskrimineringslagen omfattar diskrimineringsförbudet sådan verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet. Diskrimineringsombudsmannen har tidigare prövat frågan om obligatoriska moment i undervisning som sammanfaller med gudstjänsttillfällen och kommit fram till att så i princip innebär ett särskilt missgynnande av sådana elever som tillhör vissa religiösa grupper, däribland gruppen religiöst aktiva muslimer (Diskrimineringsombudsmannen, ärendenr. GRA 2016/13, beslut av den 5 juni 2017).

BEDÖMNING I FALLET

Det sagda innebär att i den mån datumen för nationella proven sammanfaller eller riskerar att sammanfalla med religiösa högtider rör det sig om en rättighetsfråga. Kollisionen mellan obligatoriska moment i skolan, så som de nationella proven men även undervisning som sådan,[3] och religiösa högtider innebär en risk att religiöst praktiserande elever blir tvungna att avstå sin rätt att fira, delta i och uppmärksamma den religiösa högtiden. Redan på den punkten innebär det att religionsfriheten har inskränkts.[4] Det faktum att det går att få ledighet beviljad från deltagande i provet föranleder ingen annan bedömning, eftersom risken att elever väljer att skriva provet trots allt kvarstår. Även i de fallen eleven ansöker om och beviljas ledighet innebär det en otillbörlig börda för den enskilda eleven som ändock behöver kompensera för den förlorade undervisningen. Motsvarande missgynnas religiöst aktiva muslimer i jämförelse med andra religiösa grupper vars högtider inte sammanfaller med det nationella provet. Det föreligger därmed även ett särskilt missgynnande i diskrimineringslagens mening.[5]

I en mejlväxling som Civil Rights Defenders har tagit del av, mellan enhetschefen för nationella prov och en privatperson, har Skolverket anfört att elever kan delta i både nationella provet och fira Eid-al-Fitr eftersom högtiden framför allt firas på kvällen. Argumentet är fel i sak, eftersom tidpunkten för de nationella proven i sammanhanget är förlagd till kl. 9 på morgonen, vilket kolliderar med den traditionsenliga Eidbönen. Det är inte heller lämpligt för Skolverket att uttala sig om på vilket sätt religiösa bör utöva sin religion, bland annat genom att hänvisa till hur högtidsdagar ska uppmärksammas. Enligt Europadomstolens praxis finns det ingen plikt för den enskilde att visa att han eller hon har handlat i enlighet med vad som föreskrivs av sin religion, och att tolka religioners innehåll faller utanför det allmännas jurisdiktion.[6]

REKOMMENDATIONER

Skolverket, i egenskap av offentlig förvaltningsmyndighet, tillhör det allmänna i regeringsformens mening, och har därmed skyldigheten att såväl avstå från att inskränka på religionsfriheten som att fullt ut möjliggöra att svenska skolelever praktiskt kan tillvara ta sin rätt att fira och uppmärksamma religiösa högtider. Förpliktelsen är positiv, och borde i första hand ha uppfyllts genom att provet över huvud taget inte hade schemalagts varken den 20 eller 21 april 2023.

För att tillgodose elevernas rätt till religionsfrihet och icke-diskriminering bör Skolverket därmed omedelbart flytta på datumen för de berörda nationella proven. Den korta tid som återstår innan proven infaller, och det faktum att det är svårt att hitta datum som passar alla är inte tillräckliga skäl för att inskränka på de berörda rättigheterna.

Från samma mejlväxling som ovan hänvisats till framgår att datumet för nationella proven bestäms i samarbete med runt 30 stycken remissinstanser, och att det inte finns några schemalagda nationella prov som sammanfaller med Eid-al-Fitr under 2024. Detta är positivt men Civil Rights Defenders vill återigen påminna om att myndighetens positiva förpliktelser innebär att det inte är tillräckligt att datumen inte kolliderar av tillfällighet, utan att Skolverket aktivt måste arbete för att så inte sker, exempelvis genom att i framtiden även inkludera religiösa samfund i den lista av remissinstanser som deltar i arbetet med att fastställa datumen för nationella proven. Det är emellertid upp till myndigheten att själv bedöma vilka tillvägagångssätt som är rimliga för att uppfylla sina förpliktelser.

John Stauffer

Chefsjurist, Civil Rights Defenders

OM CIVIL RIGHTS DEFENDERS

Civil Rights Defenders är en politiskt och religiöst obunden icke-statlig människorättsorganisation. Organisationens ändamål är att försvara människors medborgerliga och politiska rättigheter i enlighet med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och andra internationella överenskommelser om de mänskliga rättigheterna samt att stärka människorättsförsvarare som arbetar lokalt eller regionalt. Organisationen är aktiv i Sverige och internationellt

[1] Eid-al-Fitr är Islams största och mest uppmärksammade religiösa högtid. Tidpunkten för högtiden utgår från den muslimska månkalendern hijrioch fastställs av lokala religiösa auktoriteter i samband med att månen skådas efter den 29 dagen under den muslimska fastemånaden Ramadan. Eftersom datumet bestäms av månskådning är det inte på förhand säkert exakt vilket datum högtiden infaller. För kalenderåret 2023 kan Eid-al-Fitr infalla antingen den 20 eller 21 april.

[2] United Nations Human Rights Committee, General comment adopted by the Human Rights Committee under article 40, paragraph 4, of the International Covenant on Civil and Political Rights, CCPR/21/Rev.1/Add.4, 27 september 1993, paragraph 6(h).

[3] Skolplikten innebär att all undervisning är obligatorisk till och med, bland annat, att eleven går ut grundskolan. Även om det inte finns någon motsvarande skolplikt för gymnasiet framgår av 15 kap. 16 § skollagen att en elev i gymnasieskola ska närvara vid undervisning i annat fall än vid sådan frånvaro som är giltig enligt lagen och andra bestämmelser. Av förarbetena till skollagen framgår att det förhållandet att utbildningen i gymnasiet är frivillig inte innebär att det är frivilligt att delta i undervisningen, se prop. 2009/10:165, sid. 413. Enligt 15 kap. 16 § skollagen ska en elev i gymnasieskola

[4] Jmf. Europadomstolen, Osmanoğlu och Kocabaş mot Schweiz, ansökan nr. 29086/12, dom av den 10 januari 2017.

[5] Att någon rent faktiskt inte ännu har missgynnats är oväsentligt för frågan om huruvida diskriminering har inträffat, se EU-domstolens dom i mål C-54/07, det s.k. Firma Feryn-målet. I målet slog domstolen fast att det inte krävs att det finns en identifierbar skadelidande för att diskriminering ska ha ansetts uppstå, utan det är tillräckligt att någon har uttryckt en avsikt att diskriminera om det kan antas att uttalandet kan avskräcka personer från att fullt ut njuta av sin rätt till likabehandling.

[6] Se bl.a. Europadomstolen, Eweida m.fl. mot Förenade Kungariket, ansökan nr. 4842/10, 59842/10, 51671/10 och 36516/10, dom av den 15 januari 2013, para. 84.