30 september 2024 släpper Segerstedinstitutet vid Göteborgs universitet rapporten Antisemitism i Sverige efter den 7 oktober.
Rapporten säger sig vara en empirisk studie i “hur antisemitism har upplevts av och påverkat judar i Sverige” sedan 7 oktober 2023. Rapporten består av 5 kapitel utöver en introduktion och ett slutord.
Rapporten blandar ihop sionism och judendom, kopplar antisionism med antisemitism, och påstår att det skett en ”israelisering av antisemitismen”. Rapporten innehåller viktiga delar om antisemitism men överskuggas av relativisering av folkmordet i Gaza, Israels agerande och förminskar allvaret i sionism.
Delar av rapporten är ett försök till att underminera kampen för ett fritt Palestina. Den påstår att antisionism är “hat mot den judiska staten” (sid 2), likställer antisionism med “t ex” Hamas (sid 2) och att antisemitism är ett “importerat” problem (sid 3), för att nämna några exempel.
Dessutom döljer de finanseringen av rapporten genom att hänvisa till en “anonym donation” (sid 5):
INSAN har läst rapporten och listar några av resultaten som är direkt problematiska.
”Att anklaga Israel för folkmord och etnisk rensning kan vara antisemitiskt”
På sidan 9 argumenterar Anders Persson i texten Antisemitism, gråzon eller legitim kritik av Israel: Var går gränserna? att säga att Israel begår folkmord kan “bygga på en antisemitisk idétraditon om falska och grundlösa anklagelser mot Israel”. Persson hänger sedan ut forskaren och professorn Masoud Kamali för att vara en av de som sagt att Israel begått folkmord på palestinier.
Han argumenterar vidare att Israel förvisso fördriver palestinier, men att Israel “kommer att tillåta åtminstone de flesta av Gazaborna att återvända till sina hem efter krigets slut” (sid 10), och det därför inte rör sig om etnisk rensning. Därför menar han att det kan vara antisemitiskt att påstå detta.
Anders Perssons text är i övrigt ett försvarstal av kolonialstaten Israel. Just beteckningen ‘kolonialstat’ kopplar han också till antisemitism. Argumentet är att anklagelsen “syftar till att frånta Israel dess existensberättigande enligt internationell rätt” (sid 12). Han argumenterar att eftersom USA, Nya Zeeland och Australien också är resultat av bosättarkolonialism, borde Israel ses på med samma perspektiv.
Persson skriver också att uttrycket “krossa sionismen” är antisemitiskt, eftersom “det går ut på att krossa den statsbärande ideologin i en erkänd stat” (sid 13). Detta är ungefär som att kalla minoritetsgrupper i Turkiet för anti-turkiska rasister för att de skulle säga “krossa kemalismen”, för att ge ett exempel. Detta är ett tydligt exempel på en sionistisk hyperexceptionalisering av Israel.
En oskyldig ungdomsorganisation?
På sidan 43 presenterar Isabella Pistone och Pontus Rudberg texten Judiskt liv på sociala medier före och efter den 7 oktober: en fallstudie av en judisk ungdomsorganisation.
Pistone och Rudberg nämner inte vilken organisation det är, men på beskrivningen är det tydligt att organisationen i fråga är Judiska Ungdomsförbundet. Organsationens medlemmar och analys av organisationens sociala medier blir föremål för deras text.
Bland slutsatserna är att organisationen upplever att antisemitism blivit mer påtagligt sedan 7 oktober 2023.
Mycket i texten är viktiga reflektioner och vittnesmål och känns igen från islamofobiska tankegångar. På sidan 49 tas t ex det antisemitiska med att judar hålls till svars för Israels ageranden. Detta kan liknas vid hur svenska muslimer tvingas ta avstånd från olika grupper eller stater.
Men det finns en stor skillnad från muslimska organisationer.
På sidan 53 skriver skribenterna att organisationen “tvingades in i politiska sammanhang trots att organisationen är politiskt obunden”. Detta skulle vara allvarligt om beskrivningen stämde. Organisationen är partipolitiskt obunden – inte politiskt obunden – och har många politiska uttalanden både genom åren och efter 7 oktober 2023.
Faktum är att Judiska Ungdomsförbundet uttalade tydligt sitt stöd för kolonialstaten Israels förehavanden och var delaktig i att sprida israelisk desinformation i Sverige efter 7 oktober. Bland annat var de bland de första organisationerna som spred desinformation om halshuggna bebisar i Kfar Aza. De lindade också det i avhumaniserande begrepp, som bland annat kan ses i tweeten nedan från 10 oktober 2023.

En missad chans till antirasism
De exempel som vi har gett är bara några av de många absurda slutsatser som återfinns i rapporten. Antisemitism är precis som andra former av rasism allvarligt och behöver lyftas, problematiseras och angripas. En rapport som skulle kunna ha varit om antisemitism blir istället till stora delar ett försvarstal av kolonialstaten Israel.
Detta är för det första antisemitiskt. Det tvingar judar till att associeras med Israel trots att de inte på något sätt kan eller ska ta ansvar för Israel bara för att de är judar. Precis som svenska muslimer inte kan ta ansvar för t ex Irans eller Saudiarabiens politik, ska judar inte heller göra det för Israels. Författarna gör sig därför skyldiga till att göra en påtvingad israelisering av judendomen.
För det andra kidnappar redaktörerna Christer Mattsson, Robin Andersson Malmros och Morten Sager antirasismen för rasistiska syften. Under en akademisk täckmantel och vetenskaplig språkdräkt försöker de att likställa judar med Israel och sionism med judendom.
Dessutom gör de den eurocentriska manipuleringen att läsa människors handlingar och beteenden enbart utifrån ett europeiskt raster. Detta leder till att muslimer och andra som motsätter sig Israels politik – på grund av en snart 80-årig kolonial relation – framställs som antisemiter i paritet med europeiska nazister.
Vi uppmanar därför alla antirasister att inte hamna i fällan. Antisemitismen är för allvarlig för att låtas kidnappas av sionister.